Bollii

ÅÅååååh herreguud va ja håller pååå:P Jag måste be om ursäkt till alla. Ja har varit nere, jag har skitit i skolan, ja har trott att de skulle funka ändå. Och framför allt, jag har klagat på folk! Å ja e otroligt tacksam för att folk inte har klagat tillbaka.
Jag har haft en jävlig tid i skolan. Men mestadels p.g.a mig själv. Ja har så otroligt höga krav och ja är aldrig riktigt nöjd med ett arbete. Men de går bra, de e inte de som är felet. Jag är inte riktigt glad förrän jag fått MVG lr möjligtvis VG i de ämnen ja e lite sämre i. Men ja måste bara inse att ja inte kan ha de kraven.
Ja fick mitt första riktiga IG på ett prov någonsin för några veckor sen, som ni kanske vet, i franska. Ja har faktist aldrig haft ett prov där de står me feta bokstäver IG. Ja bröt ner totalt och grät hela natten. Visst är de löjligt? Ja, de tycker ja med. Men de var inget ja kunde kontrollera, ja hade förväntat mig iaf ett G, även fast jag varit sjuk och kommit efter.
De veckorna då ja var sjuk riktigt seriöst, med feber å skit, så kom ja efter jävligt mkt. Och de resulterade i stress, som ja inte klarar. Har aldrig klarat av den stressen när allt kommer på en gång. När ja var typ fyra år klarade ja heller inte av stress, ja skrek till mamma en gång att hon skulle sluta stressa upp mig. Så... Det var helt enkelt de som hände mig nu. Stress. Och samtidigt rädslan att misslyckas. De går inte bra ihop. Ja, jag har vart typ emo ett tag nu. Men ja har ingen lust med det.
Jag måste bara få säga att jag har världens underbaraste mentor. Mamma ringde henne idag, för att jag var hemma igen och var emo... Sedan ringde hon mig, och ja förklarade allt ja kände. Jag grät som ja vet inte vad. Men hon bara förklarade att ja inte borde ta de så seriöst. Livet hänger inte på att en halv termin går dåligt i skolan. Hon sa att hon skulle prata med de lärare som har de ämnen ja känner mig mest stressad i för tillfället. Och sen e de bara att hoppas på de bästa. Ja gör fortfarande så gott jag kan. De har jag alltid gjort, men man kan inte lägga tre veckors arbete på en vecka och hoppas på att man ska  lyckas. De funkar inte. Ja måste bara lära mig att acceptera det.
Och även fast Kia var den som fick mig, just nu, att vilja fortsätta kämpa, så har ja jävla massa underbara människor runt om mig som kämpar för mig med. Och ja vill tacka er. Ja förstår om ni har varit arga eller irriterade eller nånting annat på mig, för ja har totalt dissat allt. Min helg var jävligt kul, men ja gjorde inget som ja borde gjort, för ja gav upp och struntade i allt.

Okej. Nu vet ni. Väldigt personligt inlägg. Men jag tänkte att om ni får veta, så kan ni kanske påminna mig om att tänka såhär lite oftare? För jag verkar vara rätt glömsk.

Och en sak till. Jag vet iaf en present jag får i födelsedagspresent. Kort på friskis o svettis som ja gått å längtat efter extremt länge nu. Otroligt tacksam. Sedan Roxan försvann ur mitt liv har ja bara mått fysiskt dåligt. Min kropp har blivit ful:P (mer eller mindre) och ja orkar ingenting längre! Så ja måste göra nått mer aktivt. Och ja klarar inte av att gå ut å jogga själv för de e förjävligt tråkigt. Så friskis blir bra för mig. Sen finns de ju ett antal områden ja måste jobba på:P Som ridlåren t.ex:P Allt som hade med stallet att göra gav mig motion även fast de var mer muskler än kondis, men ja höll mig iaf i hyffsad form. Men nu har ja inte de så ja måste ersätta det. Så tack så mkt för den presenten:)
Och när ja väl snackar om presenter... Jag kommer inte ha någon fest med mina vänner. Ja hoppas att ni, såsom min mamma, förstår varför. Om inte ska ja försöka förklara. De beror på en jäkla massa saker:P För de första och kanske mest viktiga, så känner ja mig alltid så egotrippad när man ska ha "födelsedagsfest" å bara få en massa saker. Ja säger inte att de e fel med sådanna fester, men jag vill inte ha någon just nu. Ja tycker inte heller att 16 är värsta grejen. De e inte nått speciellt nummer. Sedan vet ja att många i min umgängeskrets inte är superrika:P Och ja är inte heller det för den delen. Därför vill jag inte att någon ska köpa saker till mig. För ja vet själv hur jobbig december månad är, alla fyller år och sedan kommer julen. Satsa på att köpa något fint till era föräldrar ist för mig. De förtjänar det mer än mig! Och sist så har ja inte riktigt råd att fixa en fest..:P För jag vill inte ta pengar från mina föräldrar. Ja vet hur lite pengar de har i december månad när de ska köpa alla julsaker och samtidigt ha julmiddagen hemma. Och mina pengar räcker knappt till julklappar iår. Så ja tycker ni ska göra som jag ska, spara allt ni har, slösa de inte på mig! Gå å köp fina julklappar ist, så blir allt bra:) Har alla förstått hur ja tänker kring min födelsedag? xD
MEN! Ja har inte sakt att ni inte får fira mig för de! Skicka gärna iväg en hälsning till mig på söndag xD Då blir jag glad^^,
Puss på er och ja hoppas ni inte blir förvirrade av mina humörssvängningar:P (nej ja har inte mens)...